Tänk va svårt det skall vara..att kunna njuta av något i måttliga mångder. Att tex kunna äta ngt och sedan känna Nej men nu räcker det. Jag är nöjd, jag behöver inte äta tills jag känner mig illamående. Att det skall vara så orättvist att vissa klarar av att leva så, medans jag och andra med mig kämpar mot matmonstret varje dag.

Andra kämpar mot alkoholen. Dom som är nyktra alkoholister kommer ju aldrig kunna ta ett eller 2 glas vin,o ch känna att Ja men det var gott till maten, men jag behöver inte fortsätta dricka nu. Jag behöver inte bli full utan kan bara njuta av att det smakar gott.

Eller drogmissbruk. Kanske tyckte man att det var roligt eller tufft första gången, alla polare gjorde det, men när det blev ett måste och ett tvång för att ens klara av vardagen, och för att må bra, då är det inte så roligt längre. När man blir paranoid och inte fungerar utan det..nej då är det inte så tufft.

Man kan ju givetvis ta sig ur allt detta..och det är olika svårt för olika personer. Själv har jag aldrig haft problem med varken alkohol eller droger, men jag måste möta mitt missbruk varje dag och leva med det. Jag kan inte säga, nej jag skall aldrig mer röra mat. Det funkar ju inte. Jag önskar att det vore så, men det vet vi ju alla att vi åste äta för att överleva. Man måste inte dricka eller röka på för att överleva, men det kan givetvis vara lika svårt att sluta.

Missbruket har många ansikten...och jag är ett av dom.

Hej alla!!

Skall snart iväg ner till arbetsförmedlingen för en ny handlingsplan..spännande, jag veeet!! Huvudet dunkar och värker, men det är bara att köra på. Idag kommer barnen hem från mormor efter att ha varit där 1 vecka själva. Saknaden är stor och jag kommer gosa ihäl mig med dom!!! Jag och bro har fixat den nya våningssängen..och jag kan säga att det var nära några gånger att vi kastade ut fanskapet genom fönstret!! 50 min...jo men visst 50 min skulle det ta enligt beskrivningen..den käkade vi upp efter 5 timmar!! Ja herregud, det var ett skitgöra utan dess like, har ont överallt, men nu är den uppe iallafall. En familjesäng som det så fint heter.

Jo men maten då, maaaaaaten, hur går det??Jja det har väll varit sisådär. Jag försöker käka nyttigt nu, har bro som kollar upp mig, men jag har inte vägt mig eller ngt nu när jag kört igång igen. Tänkte att det skulle bli depressing...nej jag gör det efter några veckor.

Måste dra!! Hörs sen